Micron Document
<!DOCTYPE html>
<html class="client-nojs vector-feature-language-in-header-enabled vector-feature-language-in-main-page-header-disabled vector-feature-page-tools-pinned-disabled vector-feature-toc-pinned-clientpref-0 vector-toc-not-available vector-feature-main-menu-pinned-disabled vector-feature-limited-width-clientpref-1 vector-feature-limited-width-content-enabled vector-feature-custom-font-size-clientpref-1 vector-feature-appearance-pinned-clientpref-0 skin-theme-clientpref-day vector-sticky-header-enabled" lang="de" dir="ltr"><head>
<meta charset="UTF-8">
<title>Allaktit</title>
<meta name="viewport" content="width=device-width, initial-scale=1.0">
<link rel="icon" type="image/png" href="./_res_/favicon.png">
<link rel="canonical" href="https://de.wikipedia.org/wiki/Allaktit"> <link href="./_mw_/ext.cite.styles.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link href="./_mw_/ext.wikimediamessages.styles.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link href="./_mw_/skins.vector.icons.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link href="./_mw_/skins.vector.search.codex.styles.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link href="./_mw_/skins.vector.styles.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<meta name="ResourceLoaderDynamicStyles" content="">
<link href="./_mw_/ext.gadget.citeRef.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link href="./_mw_/ext.gadget.defaultPlainlinks.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link href="./_mw_/ext.gadget.dewikiCommonHide.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link href="./_mw_/ext.gadget.dewikiCommonLayout.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link href="./_mw_/ext.gadget.dewikiCommonStyle.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link href="./_mw_/ext.gadget.dewikiDarkmode.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link href="./_mw_/ext.gadget.dewikiResponsive.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link href="./_mw_/ext.gadget.specialSearch.css" rel="stylesheet" type="text/css">
<link rel="stylesheet" type="text/css" href="./_mw_/site.styles.css">
<link rel="stylesheet" type="text/css" href="./_mw_/noscript.css">
<link rel="stylesheet" type="text/css" href="./_res_/footer.css">
<link rel="stylesheet" type="text/css" href="./_res_/vector-2022.css">
</head>
<body class="skin--responsive skin-vector skin-vector-search-vue mediawiki ltr sitedir-ltr mw-hide-empty-elt ns-0 ns-subject page-Allaktit rootpage-Allaktit skin-vector-2022 action-view">
<div class="mw-page-container">
<div class="mw-page-container-inner">
<div class="mw-content-container">
<main id="content" class="mw-body">
<header class="mw-body-header vector-page-titlebar">
<h1 id="firstHeading" class="firstHeading mw-first-heading"><span class="mw-page-title-main">Allaktit</span></h1>
</header>
<a id="top"></a>
<div id="bodyContent" class="vector-body ve-init-mw-desktopArticleTarget-targetContainer" aria-labelledby="firstHeading" data-mw-ve-target-container="">
<div id="contentSub">
<div id="mw-content-subtitle"></div>
</div>
<div id="mw-content-text" class="mw-body-content mw-content-ltr" lang="de" dir="ltr"><div class="mw-content-ltr mw-parser-output" lang="de" dir="ltr"><table class="float-right toccolours infobox toptextcells" style="margin:0 0 1em 1em; padding:0.2em; width:400px; font-size:90%; text-align:left; border-spacing:2px;">

<tbody><tr class="darkmode-hintergrundfarbe-basis">
<th colspan="2" style="background:#C1CDD9; color:#202122; text-align:center; font-size:115%;">Allaktit
</th></tr>
<tr>
<td colspan="2" style="text-align:center;"><small>Zartrosa Allaktit aus der Typlokalität Moss Mine, Nordmark (Nordmarksberg), <a href="Filipstad_(Gemeinde)" title="Filipstad (Gemeinde)">Filipstad</a>, Värmland, Schweden (Bildgröße: 3 mm)</small>
</td></tr>
<tr class="darkmode-hintergrundfarbe-basis">
<th colspan="2" style="background:#C1CDD9; color:#202122; text-align:center;">Allgemeines und Klassifikation
</th></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;">IMA-Nummer
</td>
<td>
<p>1980 s.p.<sup id="cite_ref-IMA-Liste_1-0" class="reference"><a href="#cite_note-IMA-Liste-1"><span class="cite-bracket">[</span>1<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</p>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;">IMA-Symbol
</td>
<td>
<p>Ala<sup id="cite_ref-Warr_2-0" class="reference"><a href="#cite_note-Warr-2"><span class="cite-bracket">[</span>2<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</p>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;">Andere Namen
</td>
<td>
<ul><li>Chloroarsenian<sup id="cite_ref-IMA-1980_3-0" class="reference"><a href="#cite_note-IMA-1980-3"><span class="cite-bracket">[</span>3<span class="cite-bracket">]</span></a></sup></li>
<li>Elfstorpit<sup id="cite_ref-Igelström_4-0" class="reference"><a href="#cite_note-Igelström-4"><span class="cite-bracket">[</span>4<span class="cite-bracket">]</span></a></sup></li></ul>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="width:40%; padding:0 0.4em;"><a href="Chemische_Formel" title="Chemische Formel">Chemische Formel</a>
</td>
<td style="width:60%;">
<ul><li>Mn<sup>2+</sup><sub>7</sub>(AsO<sub>4</sub>)<sub>2</sub>(OH)<sub>8</sub><sup id="cite_ref-IMA-Liste_1-1" class="reference"><a href="#cite_note-IMA-Liste-1"><span class="cite-bracket">[</span>1<span class="cite-bracket">]</span></a></sup></li>
<li>Mn<sup>2+</sup><sub>7</sub>[(OH)<sub>4</sub>|AsO<sub>4</sub>]<sub>2</sub><sup id="cite_ref-StrunzNickel_5-0" class="reference"><a href="#cite_note-StrunzNickel-5"><span class="cite-bracket">[</span>5<span class="cite-bracket">]</span></a></sup></li></ul>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Systematik_der_Minerale" title="Systematik der Minerale">Mineralklasse</a><br>(und ggf. Abteilung)
</td>
<td>Phosphate, Arsenate und Vanadate
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;">System-Nummer nach <br><a href="Systematik_der_Minerale_nach_Strunz_(8._Auflage)" title="Systematik der Minerale nach Strunz (8. Auflage)">Strunz (8. Aufl.)</a> <br><a href="Lapis-Systematik" title="Lapis-Systematik">Lapis-Systematik</a><br>(nach Strunz und Weiß) <br><a href="Systematik_der_Minerale_nach_Strunz_(9._Auflage)" title="Systematik der Minerale nach Strunz (9. Auflage)">Strunz (9. Aufl.)</a><br><a href="Systematik_der_Minerale_nach_Dana" title="Systematik der Minerale nach Dana">Dana</a>
</td>
<td><br>VII/B.10 <br>VII/B.15-050<sup id="cite_ref-Lapis_6-0" class="reference"><a href="#cite_note-Lapis-6"><span class="cite-bracket">[</span>6<span class="cite-bracket">]</span></a></sup><br> <br>8.BE.30 <br>41.02.01.01
</td></tr>


<tr class="darkmode-hintergrundfarbe-basis">
<th colspan="2" style="background:#C1CDD9; color:#202122; text-align:center;"><a href="Kristallographie" title="Kristallographie">Kristallographische Daten</a>
</th></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Kristallsystem" title="Kristallsystem">Kristallsystem</a>
</td>
<td>monoklin
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Punktgruppe#Punktgruppen_in_der_Kristallographie" title="Punktgruppe">Kristallklasse</a>; <a href="Hermann-Mauguin-Symbolik" title="Hermann-Mauguin-Symbolik">Symbol</a>
</td>
<td>monoklin-prismatisch; 2/<i>m</i><span class="editoronly" style="display:none;"></span>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Raumgruppe" title="Raumgruppe">Raumgruppe</a>
</td>
<td><i>P</i>2<sub>1</sub>/<i>a</i> (Nr. 14, Stellung 3)<span style="display:none;">Vorlage:Raumgruppe/14.3</span><span class="editoronly" style="display:none;"></span>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Gitterparameter" title="Gitterparameter">Gitterparameter</a>
</td>
<td><i>a</i>&nbsp;=&nbsp;11,03&nbsp;<a href="%C3%85ngstr%C3%B6m_(Einheit)" title="Ångström (Einheit)">Å</a>; <i>b</i>&nbsp;=&nbsp;12,12&nbsp;Å; <i>c</i>&nbsp;=&nbsp;5,51&nbsp;Å<br><i>β</i>&nbsp;=&nbsp;114,1°<sup id="cite_ref-StrunzNickel_5-1" class="reference"><a href="#cite_note-StrunzNickel-5"><span class="cite-bracket">[</span>5<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Formeleinheit" title="Formeleinheit">Formeleinheiten</a>
</td>
<td><i>Z</i>&nbsp;=&nbsp;2<sup id="cite_ref-StrunzNickel_5-1" class="reference"><a href="#cite_note-StrunzNickel-5"><span class="cite-bracket">[</span>5<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</td></tr>




<tr class="darkmode-hintergrundfarbe-basis">
<th colspan="2" style="background:#C1CDD9; color:#202122; text-align:center;">Physikalische Eigenschaften
</th></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="H%C3%A4rte#Härteprüfung_nach_Mohs" title="Härte">Mohshärte</a>
</td>
<td>4,5<sup id="cite_ref-Handbookofmineralogy_7-0" class="reference"><a href="#cite_note-Handbookofmineralogy-7"><span class="cite-bracket">[</span>7<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Dichte" title="Dichte">Dichte</a> (g/cm<sup>3</sup>)
</td>
<td>gemessen: 3,83; berechnet: 3,94<sup id="cite_ref-Handbookofmineralogy_7-1" class="reference"><a href="#cite_note-Handbookofmineralogy-7"><span class="cite-bracket">[</span>7<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Spaltbarkeit" title="Spaltbarkeit">Spaltbarkeit</a>
</td>
<td>deutlich nach {001}<sup id="cite_ref-Handbookofmineralogy_7-2" class="reference"><a href="#cite_note-Handbookofmineralogy-7"><span class="cite-bracket">[</span>7<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Bruch_(Mineral)" title="Bruch (Mineral)">Bruch</a>; <a href="Z%C3%A4higkeit#Tenazität_von_Mineralen" title="Zähigkeit">Tenazität</a>
</td>
<td>uneben; spröde
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Farbe" title="Farbe">Farbe</a>
</td>
<td>braun bis bräunlichrot, dunkel- bis hellrotviolett, farblos bis weiß<sup id="cite_ref-Handbookofmineralogy_7-3" class="reference"><a href="#cite_note-Handbookofmineralogy-7"><span class="cite-bracket">[</span>7<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Strichfarbe" title="Strichfarbe">Strichfarbe</a>
</td>
<td>grau bis blassbraun
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Transparenz_(Physik)" title="Transparenz (Physik)">Transparenz</a>
</td>
<td>durchscheinend
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Glanz#Minerale" title="Glanz">Glanz</a>
</td>
<td>Glasglanz, schwacher Fettglanz auf Spaltflächen
</td></tr>




<tr class="darkmode-hintergrundfarbe-basis">
<th colspan="2" style="background:#C1CDD9; color:#202122; text-align:center;"><a href="Kristalloptik" title="Kristalloptik">Kristalloptik</a>
</th></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Brechungsindex" title="Brechungsindex">Brechungsindizes</a>
</td>
<td><i>n</i><sub>α</sub>&nbsp;=&nbsp;1,755 bis 1,761<sup id="cite_ref-Mindat_8-0" class="reference"><a href="#cite_note-Mindat-8"><span class="cite-bracket">[</span>8<span class="cite-bracket">]</span></a></sup><br><i>n</i><sub>β</sub>&nbsp;=&nbsp;1,772 bis 1,786<sup id="cite_ref-Mindat_8-4" class="reference"><a href="#cite_note-Mindat-8"><span class="cite-bracket">[</span>8<span class="cite-bracket">]</span></a></sup><br><i>n</i><sub>γ</sub>&nbsp;=&nbsp;1,774 bis 1,787<sup id="cite_ref-Mindat_8-5" class="reference"><a href="#cite_note-Mindat-8"><span class="cite-bracket">[</span>8<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</td></tr>


<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Doppelbrechung" title="Doppelbrechung">Doppelbrechung</a>
</td>
<td>δ&nbsp;=&nbsp;0,019 bis 0,026<sup id="cite_ref-Mindat_8-1" class="reference"><a href="#cite_note-Mindat-8"><span class="cite-bracket">[</span>8<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Indexellipsoid#Lichtausbreitung_in_dielektrischen_Medien" title="Indexellipsoid">Optischer Charakter</a>
</td>
<td>zweiachsig negativ
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Optische_Achse_(Kristalloptik)" title="Optische Achse (Kristalloptik)">Achsenwinkel</a>
</td>
<td>2V&nbsp;= 36° (berechnet)<sup id="cite_ref-Mindat_8-2" class="reference"><a href="#cite_note-Mindat-8"><span class="cite-bracket">[</span>8<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</td></tr>
<tr>
<td class="hintergrundfarbe5" style="padding:0 0.4em;"><a href="Pleochroismus" class="mw-redirect" title="Pleochroismus">Pleochroismus</a>
</td>
<td>Sichtbar: X = Blutrot; Y = Hellgelb; Z = Seegrün<sup id="cite_ref-Mindat_8-3" class="reference"><a href="#cite_note-Mindat-8"><span class="cite-bracket">[</span>8<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</td></tr>





</tbody></table>
<p><b>Allaktit</b> ist ein sehr selten vorkommendes <a href="Mineral" title="Mineral">Mineral</a> aus der <a href="Systematik_der_Minerale" title="Systematik der Minerale">Mineralklasse</a> der „Phosphate, Arsenate und Vanadate“. Es kristallisiert im <a href="Monoklines_Kristallsystem" title="Monoklines Kristallsystem">monoklinen Kristallsystem</a> mit der <a href="Chemische_Formel" title="Chemische Formel">chemischen Zusammensetzung</a> Mn<sup>2+</sup><sub>7</sub>[(OH)<sub>4</sub>|AsO<sub>4</sub>]<sub>2</sub><sup id="cite_ref-StrunzNickel_5-2" class="reference"><a href="#cite_note-StrunzNickel-5"><span class="cite-bracket">[</span>5<span class="cite-bracket">]</span></a></sup> und ist damit chemisch gesehen ein <a href="Mangan" title="Mangan">Mangan</a>-<a href="Arsenate" title="Arsenate">Arsenat</a> mit zusätzlichen <a href="Hydroxidion" title="Hydroxidion">Hydroxidionen</a>.
</p><p>Allaktit entwickelt schmale, tafelige bis prismatische <a href="Kristall" title="Kristall">Kristalle</a> bis etwa sechs Millimeter Länge und glasähnlichem <a href="Glanz#Minerale" title="Glanz">Glanz</a> auf den Oberflächen. Die Farbe des Minerals variiert je nach <a href="Fremdatom" title="Fremdatom">Fremdbeimengungen</a> von braun bis bräunlichrot oder dunkel- bis hellrotviolett. Sehr selten können auch fast farblose bis weiße Allaktitkristalle gefunden werden. Die <a href="Strichfarbe" title="Strichfarbe">Strichfarbe</a> ist dagegen grau bis blassbraun.
</p><p>Allaktit ist das Arsenatanalogon des 2010 entdeckten Argandits (Mn<sub>7</sub>[(OH)<sub>4</sub>|VO<sub>4</sub>]<sub>2</sub>).
</p>

<div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Etymologie_und_Geschichte">Etymologie und Geschichte</h2></div>
<p>Erstmals entdeckt wurde Allaktit in der „Mossgruvan“ (auch <i>Moss Mine</i>) am Nordmarksberg bei Nordmark (<a href="Filipstad_(Gemeinde)" title="Filipstad (Gemeinde)">Gemeinde Filipstad</a>) in der schwedischen <a href="V%C3%A4rmlands_l%C3%A4n" title="Värmlands län">Provinz Värmland</a>. Die Erstbeschreibung erfolgte 1884 durch Hjalmar Sjögren, der das Mineral nach dem pseudo-<a href="Altgriechische_Sprache" title="Altgriechische Sprache">griechischen</a> Wort <span lang="grc-Grek" class="Grek">αλλάκτειν</span> <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r261937631">
/* start https://de.wikipedia.org/ */


.mw-parser-output .Latn{font-family:"Akzidenz Grotesk","Arial","Avant Garde Gothic","Calibri","Futura","Geneva","Gill Sans","Helvetica","Lucida Grande","Lucida Sans Unicode","Lucida Grande","Stone Sans","Tahoma","Trebuchet","Univers","Verdana"}


/* end https://de.wikipedia.org/ */
</style><span class="Latn" lang="grc-Latn" style="font-weight:normal;font-style:italic">alláktein</span> (korrekt <span lang="grc-Grek" class="Grek">ἀλλάσσειν</span> <span class="Latn" lang="grc-Latn" style="font-weight:normal;font-style:italic">allássein</span> mit dem Wortstamm <span lang="grc-Grek" class="Grek">*ἀλλαγ-</span> <span class="Latn" lang="grc-Latn" style="font-weight:normal;font-style:italic">*allag-</span>) für „ändern“ oder „wechseln“ benannte. Sjögren wählte den Namen aufgrund des starken <a href="Pleochroismus" class="mw-redirect" title="Pleochroismus">Pleochroismus</a>, das heißt dem deutlich sichtbaren Farbwechsel bei Betrachtung des Minerals aus unterschiedlichen Blickrichtungen.
</p><p>Das <a href="Typmaterial" title="Typmaterial">Typmaterial</a> des Minerals wird in der mineralogischen Abteilung des <a href="Naturhistoriska_riksmuseet" title="Naturhistoriska riksmuseet">Naturhistoriska riksmuseet</a> (deutsch: <i>Naturhistorisches Reichsmuseum</i>) in <a href="Stockholm" title="Stockholm">Stockholm</a> (Schweden) unter der Katalog-Nr. <i>83:995</i> (HT) aufbewahrt.<sup id="cite_ref-IMA-Typmaterialkatalog_9-0" class="reference"><a href="#cite_note-IMA-Typmaterialkatalog-9"><span class="cite-bracket">[</span>9<span class="cite-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-IMA-Depositories_10-0" class="reference"><a href="#cite_note-IMA-Depositories-10"><span class="cite-bracket">[</span>10<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</p><p>1893 beschrieb Lars Johan Igelström (1822–1897)<sup id="cite_ref-IgelströmBiografie_11-0" class="reference"><a href="#cite_note-IgelströmBiografie-11"><span class="cite-bracket">[</span>11<span class="cite-bracket">]</span></a></sup> drei neu entdeckte Minerale aus der Sjögruvan (siehe auch <a href="Grube_R%C3%A4llingsberg" title="Grube Rällingsberg">Grube Rällingsberg</a>) bei Grythyttan (<a href="H%C3%A4llefors_(Gemeinde)" title="Hällefors (Gemeinde)">Gemeinde Hällefors</a>) in der schwedischen <a href="V%C3%A4stmanlands_l%C3%A4n" title="Västmanlands län">Provinz Västmanland</a>, die er als <b>Elfstorpit</b> (nach dem dortigen Unternehmen Elfvestorp Eisenwerke<sup id="cite_ref-Chester-130_12-0" class="reference"><a href="#cite_note-Chester-130-12"><span class="cite-bracket">[</span>12<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>), <b>Lamprostibian</b> (nach altgriechisch <span lang="grc-Grek" class="Grek">λαμπρός</span> <span class="Latn" lang="grc-Latn" style="font-weight:normal;font-style:italic">lamprós</span> „strahlend, glänzend, hell“ und dem in der Verbindung enthaltenen <a href="Antimon" title="Antimon">Stibium</a><sup id="cite_ref-Chester-197_13-0" class="reference"><a href="#cite_note-Chester-197-13"><span class="cite-bracket">[</span>13<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>) und <b>Chloroarsenian</b> (nach altgriechisch <span lang="grc-Grek" class="Grek">χλωρός</span> <span class="Latn" lang="grc-Latn" style="font-weight:normal;font-style:italic">chlōrós</span> „grüngelb“ und dem enthaltenen <a href="Arsen" title="Arsen">Arsen</a><sup id="cite_ref-Chester-103_14-0" class="reference"><a href="#cite_note-Chester-103-14"><span class="cite-bracket">[</span>14<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>) bezeichnete.<sup id="cite_ref-Igelström_4-1" class="reference"><a href="#cite_note-Igelström-4"><span class="cite-bracket">[</span>4<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</p><p>Da der Allaktit bereits lange vor der Gründung der <a href="International_Mineralogical_Association" title="International Mineralogical Association">International Mineralogical Association</a> (IMA) bekannt und als eigenständige Mineralart anerkannt war, hätte er theoretisch den Status eines <i><a href="Bestandsschutz" title="Bestandsschutz">grandfathered</a></i> Mineral. In der 1980 erfolgten Publikation der IMA: <i>Commission on new minerals and mineral names</i> wurde allerdings Chloroarsenian als identisch mit Allaktit diskreditiert.<sup id="cite_ref-IMA-1980_3-1" class="reference"><a href="#cite_note-IMA-1980-3"><span class="cite-bracket">[</span>3<span class="cite-bracket">]</span></a></sup> Da dies automatisch eine nachträgliche Ankerkennung für den Allaktit bedeutete, wird das Mineral seitdem in der „Liste der Minerale und Mineralnamen“ der IMA unter der Summenanerkennung „IMA 1980 s.p.“ (special procedure) geführt.<sup id="cite_ref-IMA-Liste_1-2" class="reference"><a href="#cite_note-IMA-Liste-1"><span class="cite-bracket">[</span>1<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</p><p><i>Lamprostibian</i> wurde bereits 1971 als identisch mit <i>Melanostibian</i> diskreditiert.<sup id="cite_ref-IMA-1971_15-0" class="reference"><a href="#cite_note-IMA-1971-15"><span class="cite-bracket">[</span>15<span class="cite-bracket">]</span></a></sup> <i>Melanostibian</i> wiederum gilt inzwischen als Synonym für das Mineral Melanostibit.<sup id="cite_ref-MA-Melanostibian_16-0" class="reference"><a href="#cite_note-MA-Melanostibian-16"><span class="cite-bracket">[</span>16<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</p><p>Erst 2004 konnten F. Fontan, D. Holtstam, P. de Parseval, F. Permingeat und B. Mason in ihrer Publikation durch eine Pulver-<a href="R%C3%B6ntgenbeugung" title="Röntgenbeugung">Röntgendiffraktionsanalyse</a> am Typmaterial und anderen Exemplaren von <i>Elfstorpit</i> nachweisen, dass sich das Material nicht von Allaktit unterschied. Der Mineralname <i>Elfstorpit</i> wurde daraufhin diskreditiert und gilt seitdem als Synonym für Allaktit.<sup id="cite_ref-Fontan-et-al_17-0" class="reference"><a href="#cite_note-Fontan-et-al-17"><span class="cite-bracket">[</span>17<span class="cite-bracket">]</span></a></sup><sup id="cite_ref-MindatElfstorpite_18-0" class="reference"><a href="#cite_note-MindatElfstorpite-18"><span class="cite-bracket">[</span>18<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</p>
<div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Klassifikation">Klassifikation</h2></div>
<p>Bereits in der veralteten <a href="Systematik_der_Minerale_nach_Strunz_(8._Auflage)#Gruppe_VII/B" title="Systematik der Minerale nach Strunz (8. Auflage)">8. Auflage der Mineralsystematik nach Strunz</a> gehörte der Allaktit zur Mineralklasse der „Phosphate, Arsenate und Vanadate“ und dort zur Abteilung der „Wasserfreien Phosphate, Arsenate und Vanadate mit fremden <a href="Anion" title="Anion">Anionen</a>“, wo er zusammen mit Chlorophoenicit, <i>Asowskit</i> (diskreditiert, da identisch mit Delvauxit), <a href="Flinkit" title="Flinkit">Flinkit</a>, Hämatolith, Holdenit, Magnesiochlorophoenicit, Retzian und Synadelphit die „Flinkit-Synadelphit-Gruppe“ mit der System-Nr. <i>VII/B.10</i> bildete.
</p><p>Im zuletzt 2018 überarbeiteten und aktualisierten <i>Lapis-Mineralienverzeichnis</i> nach Stefan Weiß, das sich aus Rücksicht auf private Sammler und institutionelle Sammlungen noch nach dieser alten Form der Systematik von <a href="Karl_Hugo_Strunz" class="mw-redirect" title="Karl Hugo Strunz">Karl Hugo Strunz</a> richtet, erhielt das Mineral die System- und Mineral-Nr. <i>VII/B.15-050</i>. In der „<a href="Lapis-Systematik" title="Lapis-Systematik">Lapis-Systematik</a>“ entspricht dies ebenfalls dort der Abteilung „<a href="Lapis-Systematik#Gruppe_VII/B" title="Lapis-Systematik">Wasserfreie Phosphate, mit fremden Anionen F,Cl,O,OH</a>“, wo Allaktit zusammen mit Argandit, Flinkit, Raadeit, Retzian-(Ce), Retzian-(La), Retzian-(Nd) und Waterhouseit die unbenannte Gruppe <i>VII/B.15</i> bildet.<sup id="cite_ref-Lapis_6-1" class="reference"><a href="#cite_note-Lapis-6"><span class="cite-bracket">[</span>6<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</p><p>Auch die von der <a href="International_Mineralogical_Association" title="International Mineralogical Association">International Mineralogical Association</a> (IMA) zuletzt 2009 aktualisierte<sup id="cite_ref-IMA-Liste-2009_19-0" class="reference"><a href="#cite_note-IMA-Liste-2009-19"><span class="cite-bracket">[</span>19<span class="cite-bracket">]</span></a></sup> <a href="Systematik_der_Minerale_nach_Strunz_(9._Auflage)" title="Systematik der Minerale nach Strunz (9. Auflage)">9. Auflage der Strunz’schen Mineralsystematik</a> ordnet den Allaktit in die Abteilung der „Phosphate usw. mit zusätzlichen Anionen; ohne H<sub>2</sub>O“ ein. Diese ist allerdings weiter unterteilt nach der relativen Größe der beteiligten <a href="Kation" title="Kation">Kationen</a> und dem <a href="Stoffmengenverh%C3%A4ltnis" title="Stoffmengenverhältnis">Stoffmengenverhältnis</a> der zusätzlichen Anionen zum Phosphat-, Arsenat- bzw. Vanadatkomplex, so dass das Mineral entsprechend seiner Zusammensetzung in der Unterabteilung „<a href="Systematik_der_Minerale_nach_Strunz_(9._Auflage)#Gruppe_8.BE" title="Systematik der Minerale nach Strunz (9. Auflage)">Mit ausschließlich mittelgroßen Kationen; (OH usw.)&nbsp;:&nbsp;RO<sub>4</sub>&nbsp;&gt;&nbsp;2&nbsp;:&nbsp;1</a>“ zu finden ist, wo es zusammen mit Flinkit die „Flinkit-Allaktit-Gruppe“ mit der System-Nr. <i>8.BE.30</i> und dem weiteren Mitglied Raadeit bildet.
</p><p>Die vorwiegend im englischen Sprachraum gebräuchliche <a href="Systematik_der_Minerale_nach_Dana" title="Systematik der Minerale nach Dana">Systematik der Minerale nach Dana</a> ordnet den Allaktit ebenfalls in die Klasse der „Phosphate, Arsenate und Vanadate“ und dort in die Abteilung der „Wasserfreie Phosphate etc., mit Hydroxyl oder Halogen“ ein. Hier ist er als alleiniger Namensgeber der „<a href="Systematik_der_Minerale_nach_Dana/Phosphate%2C_Arsenate%2C_Vanadate#Gruppe_41.02.01" title="Systematik der Minerale nach Dana/Phosphate, Arsenate, Vanadate">Allaktitgruppe</a>“ mit der System-Nr. <i>41.02.01</i> und den weiteren Mitgliedern Raadeit und Waterhouseit innerhalb der Unterabteilung „Wasserfreie Phosphate etc., mit Hydroxyl oder Halogen mit (AB)Z<sub>7</sub>(XO<sub>4</sub>)<sub>2</sub>Z<sub>q</sub>“ zu finden.
</p>
<div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Kristallstruktur">Kristallstruktur</h2></div>
<p>Allaktit kristallisiert monoklin in der <a href="Raumgruppe" title="Raumgruppe">Raumgruppe</a> <i>P</i>2<sub>1</sub>/<i>a</i> (Raumgruppen-Nr. 14, Stellung 3)<span style="display:none;">Vorlage:Raumgruppe/14.3</span><span class="editoronly" style="display:none;"></span> mit den <a href="Gitterparameter" title="Gitterparameter">Gitterparametern</a> <i>a</i>&nbsp;=&nbsp;11,03&nbsp;<a href="%C3%85ngstr%C3%B6m_(Einheit)" title="Ångström (Einheit)">Å</a>; <i>b</i>&nbsp;=&nbsp;12,12&nbsp;Å; <i>c</i>&nbsp;=&nbsp;5,51&nbsp;Å und β&nbsp;=&nbsp;114,1° sowie zwei <a href="Formeleinheit" title="Formeleinheit">Formeleinheiten</a> pro <a href="Elementarzelle" title="Elementarzelle">Elementarzelle</a>.<sup id="cite_ref-StrunzNickel_5-3" class="reference"><a href="#cite_note-StrunzNickel-5"><span class="cite-bracket">[</span>5<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</p>
<div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Eigenschaften">Eigenschaften</h2></div>
<p>Wie der Name des Minerals bereits andeutet, hat Allaktit ausgeprägte <a href="Pleochroismus" class="mw-redirect" title="Pleochroismus">pleochroistische</a> Eigenschaften und zeigt je nachdem, aus welcher Richtung das Licht durch den Kristall fällt, eine andere Farbe. In Richtung der x-Achse erscheint das Mineral daher Blutrot, in Richtung der y-Achse Hellgelb und in Richtung der z-Achse Seegrün.
</p>
<div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Bildung_und_Fundorte">Bildung und Fundorte</h2></div>


<p>Allaktit bildet sich als <a href="Sekund%C3%A4rmineral" title="Sekundärmineral">Sekundärmineral</a> in kleinen <a href="Gang_(Geologie)" title="Gang (Geologie)">Äderchen</a>, die <a href="Metamorphose_(Geologie)" title="Metamorphose (Geologie)">metamorph</a> veränderte Mangan-<a href="Lagerst%C3%A4tte" title="Lagerstätte">Lagerstätten</a> durchziehen. Er kann aber auch in metamorph umgewandelten, geschichteten (stratiformen) <a href="Zink" title="Zink">Zink</a>-<a href="Erzk%C3%B6rper" title="Erzkörper">Erzkörpern</a> entstehen. Aufgrund seiner Bildungsbedingungen kann Allaktit mit vielen verschiedenen Mineralen <a href="Paragenese" title="Paragenese">vergesellschaftet</a> sein wie unter anderem <a href="Adelit" title="Adelit">Adelit</a>, <a href="Baryt" title="Baryt">Baryt</a>, <a href="Calcit" title="Calcit">Calcit</a>, <a href="Fluorit" title="Fluorit">Fluorit</a>, <a href="Franklinit" title="Franklinit">Franklinit</a>, Friedelit, Hämatolith, <a href="Hausmannit" title="Hausmannit">Hausmannit</a>, Hodgkinsonit, <a href="Karyopilit" title="Karyopilit">Karyopilit</a>, Leukophönicit, Pyroaurit, Pyrochroit, <a href="Sphalerit" title="Sphalerit">Sphalerit</a>, Synadelphit, <a href="Willemit" title="Willemit">Willemit</a> sowie verschiedenen <a href="Chloritgruppe" title="Chloritgruppe">Chloriten</a> und <a href="Serpentingruppe" title="Serpentingruppe">Serpentinen</a>.
</p><p>Als seltene Mineralbildung konnte Allaktit nur an wenigen Fundorten nachgewiesen werden, wobei bisher 15 Fundorte dokumentiert sind (Stand 2023).<sup id="cite_ref-Mindat-Anzahl_20-0" class="reference"><a href="#cite_note-Mindat-Anzahl-20"><span class="cite-bracket">[</span>20<span class="cite-bracket">]</span></a></sup> Neben seiner <a href="Typlokalit%C3%A4t" title="Typlokalität">Typlokalität</a> Moss Mine trat das Mineral in <a href="Schweden" title="Schweden">Schweden</a> noch in den ebenfalls nahe Nordmark gelegenen Gruben Brattfors, Finngruvan-Gröngruvan und Kitteln sowie bei <a href="L%C3%A5ngban" title="Långban">Långban</a> und in der Harstigen Mine bei Pajsberg in der <a href="Filipstad_(Gemeinde)" title="Filipstad (Gemeinde)">Gemeinde Filipstad</a> im Värmland zutage.
</p><p>Weitere bekannte Fundorte für Allaktit sind der Tagebau „Iron Monarch“ bei <a href="Iron_Knob" title="Iron Knob">Iron Knob</a> auf der <a href="Eyre-Halbinsel" title="Eyre-Halbinsel">Eyre-Halbinsel</a> in Südaustralien sowie die Franklin Mine im bekannten Bergbaubezirk <a href="Franklin_(New_Jersey)" title="Franklin (New Jersey)">Franklin (New Jersey)</a> und die Sterling Mine bei Sterling Hill (Gemeinde Ogdensburg) im <a href="Sussex_County_(New_Jersey)" title="Sussex County (New Jersey)">Sussex County (New Jersey)</a> in den Vereinigten Staaten von Amerika.<sup id="cite_ref-Fundorte_21-0" class="reference"><a href="#cite_note-Fundorte-21"><span class="cite-bracket">[</span>21<span class="cite-bracket">]</span></a></sup>
</p>
<div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Siehe_auch">Siehe auch</h2></div>
<ul><li><a href="Liste_der_Minerale" title="Liste der Minerale">Liste der Minerale</a></li></ul>
<div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Literatur">Literatur</h2></div>
<ul><li>Hj. Sjögren: <cite class="lang" lang="sv" dir="auto" style="font-style:italic">Kristallografiska studier: VII Allaktit från Nordmarken</cite>. In: <cite class="lang" lang="sv" dir="auto" style="font-style:italic">Geologiska Föreningens i Stockholm Förhandlingar</cite>. <span style="white-space:nowrap">Band<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>7</span>, 1884, <span style="white-space:nowrap">S.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>220–236</span> (schwedisch, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://rruff.info/uploads/GFSF7_220.pdf">rruff.info</a> [PDF; <span style="white-space:nowrap">896<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>kB</span>; abgerufen am 12.&nbsp;April 2023]).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.atitle=Kristallografiska+studier%3A+VII+Allaktit+fr%C3%A5n+Nordmarken&amp;rft.au=Hj.+Sj%C3%B6gren&amp;rft.btitle=Geologiska+F%C3%B6reningens+i+Stockholm+F%C3%B6rhandlingar&amp;rft.date=1884&amp;rft.genre=book&amp;rft.pages=220-236&amp;rft.volume=7" style="display:none">&nbsp;</span></li>
<li><a href="Friedrich_Klockmann" title="Friedrich Klockmann">Friedrich Klockmann</a>: <cite style="font-style:italic">Klockmanns Lehrbuch der Mineralogie</cite>. Hrsg.: <a href="Paul_Ramdohr" title="Paul Ramdohr">Paul Ramdohr</a>, <a href="Karl_Hugo_Strunz" class="mw-redirect" title="Karl Hugo Strunz">Hugo Strunz</a>. 16. Auflage. Enke, Stuttgart 1978, ISBN 3-432-82986-8, <span style="white-space:nowrap">S.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>631</span> (Erstausgabe: 1891).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.au=Friedrich+Klockmann&amp;rft.btitle=Klockmanns+Lehrbuch+der+Mineralogie&amp;rft.date=1978&amp;rft.edition=16.&amp;rft.genre=book&amp;rft.isbn=3432829868&amp;rft.pages=631&amp;rft.place=Stuttgart&amp;rft.pub=Enke" style="display:none">&nbsp;</span></li></ul>
<div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Weblinks">Weblinks</h2></div>
<div class="sisterproject" style="margin:0.1em 0 0 0;"><div class="noresize noviewer" style="display:inline-block; line-height:10px; min-width:1.6em; text-align:center;" aria-hidden="true" role="presentation"><span class="mw-default-size" typeof="mw:File"><span title="Commons"></span></span></div><b><span class=""><a class="external text" href="https://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Allactite?uselang=de"><span lang="en">Commons</span>: Allactite</a></span></b>&nbsp;– Sammlung von Bildern</div>
<ul><li><span class="cite"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mineralienatlas.de/lexikon/index.php/Allaktit"><i>Allaktit.</i></a> In: <i><a href="Mineralienatlas" title="Mineralienatlas">Mineralienatlas</a> Lexikon.</i> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mineralienatlas.de/lexikon/index.php/Impressum">Geolitho Stiftung</a><span style="display:none">;</span><span class="Abrufdatum" style="display:none"> abgerufen am 11.&nbsp;April 2023</span></span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=Allaktit&amp;rft.description=Allaktit&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Fwww.mineralienatlas.de%2Flexikon%2Findex.php%2FAllaktit&amp;rft.publisher=%5Bhttps%3A%2F%2Fwww.mineralienatlas.de%2Flexikon%2Findex.php%2FImpressum+Geolitho+Stiftung%5D">&nbsp;</span></li>
<li><span class="cite">David Barthelmy: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://webmineral.com/data/Allactite.shtml"><i>Allactite Mineral Data.</i></a> In: <i>webmineral.com.</i><span class="Abrufdatum" style="display:none"> Abgerufen am 11.&nbsp;April 2023</span> (englisch).</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=Allactite+Mineral+Data&amp;rft.description=Allactite+Mineral+Data&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Fwebmineral.com%2Fdata%2FAllactite.shtml&amp;rft.creator=David+Barthelmy&amp;rft.language=en">&nbsp;</span></li>
<li><span class="cite"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://rruff.info/allactite/"><i>Allactite search results.</i></a> In: <i>rruff.info.</i> Database of Raman spectroscopy, X-ray diffraction and chemistry of minerals (RRUFF)<span style="display:none">;</span><span class="Abrufdatum" style="display:none"> abgerufen am 11.&nbsp;April 2023</span> (englisch).</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=Allactite+search+results&amp;rft.description=Allactite+search+results&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Frruff.info%2Fallactite%2F&amp;rft.publisher=Database+of+Raman+spectroscopy%2C+X-ray+diffraction+and+chemistry+of+minerals+%28RRUFF%29&amp;rft.language=en">&nbsp;</span></li>
<li><span class="cite"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://rruff.geo.arizona.edu/AMS/result.php?mineral=Allactite"><i>American-Mineralogist-Crystal-Structure-Database – Allactite.</i></a> In: <i>rruff.geo.arizona.edu.</i><span class="Abrufdatum" style="display:none"> Abgerufen am 11.&nbsp;April 2023</span> (englisch).</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=American-Mineralogist-Crystal-Structure-Database+%E2%80%93+Allactite&amp;rft.description=American-Mineralogist-Crystal-Structure-Database+%E2%80%93+Allactite&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Frruff.geo.arizona.edu%2FAMS%2Fresult.php%3Fmineral%3DAllactite&amp;rft.language=en">&nbsp;</span></li></ul>
<div class="mw-heading mw-heading2"><h2 id="Einzelnachweise">Einzelnachweise</h2></div>
<ol class="references">
<li id="cite_note-IMA-Liste-1"><span class="mw-cite-backlink">↑ <sup><a href="#cite_ref-IMA-Liste_1-0">a</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-IMA-Liste_1-1">b</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-IMA-Liste_1-2">c</a></sup></span> <span class="reference-text">
<span class="cite">Malcolm Back, Cristian Biagioni, William D. Birch, Michel Blondieau, Hans-Peter Boja und andere: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://cnmnc.units.it/files/IMA_Master_List_(2024-07).pdf"><i>The New IMA List of Minerals – A Work in Progress – Updated: July 2024.</i></a> (PDF; 3,6&nbsp;MB) In: <i>cnmnc.units.it.</i> IMA/CNMNC, Marco Pasero, Juli 2024,<span class="Abrufdatum"> abgerufen am 13.&nbsp;August 2024</span> (englisch).</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=The+New+IMA+List+of+Minerals+%E2%80%93+A+Work+in+Progress+%E2%80%93+Updated%3A+July+2024&amp;rft.description=The+New+IMA+List+of+Minerals+%E2%80%93+A+Work+in+Progress+%E2%80%93+Updated%3A+July+2024&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Fcnmnc.units.it%2Ffiles%2FIMA_Master_List_%282024-07%29.pdf&amp;rft.creator=Malcolm+Back%2C+Cristian+Biagioni%2C+William+D.+Birch%2C+Michel+Blondieau%2C+Hans-Peter+Boja+und+andere&amp;rft.publisher=IMA%2FCNMNC%2C+Marco+Pasero&amp;rft.date=2024-07&amp;rft.language=en">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-Warr-2"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-Warr_2-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
Laurence N. Warr: <cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic">IMA–CNMNC approved mineral symbols</cite>. In: <cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic"><a href="Mineralogical_Magazine" title="Mineralogical Magazine">Mineralogical Magazine</a></cite>. <span style="white-space:nowrap">Band<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>85</span>, 2021, <span style="white-space:nowrap">S.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>291–320</span>, <a href="Digital_Object_Identifier" title="Digital Object Identifier">doi</a>:<span class="uri-handle" style="white-space:nowrap"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://doi.org/10.1180/mgm.2021.43">10.1180/mgm.2021.43</a></span> (englisch, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-core/content/view/62311F45ED37831D78603C6E6B25EE0A/S0026461X21000438a.pdf/imacnmnc-approved-mineral-symbols.pdf">cambridge.org</a> [PDF; <span style="white-space:nowrap">351<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>kB</span>; abgerufen am 11.&nbsp;April 2023]).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.atitle=IMA-CNMNC+approved+mineral+symbols&amp;rft.au=Laurence+N.+Warr&amp;rft.btitle=Mineralogical+Magazine&amp;rft.date=2021&amp;rft.doi=10.1180%2Fmgm.2021.43&amp;rft.genre=book&amp;rft.pages=291-320&amp;rft.volume=85" style="display:none">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-IMA-1980-3"><span class="mw-cite-backlink">↑ <sup><a href="#cite_ref-IMA-1980_3-0">a</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-IMA-1980_3-1">b</a></sup></span> <span class="reference-text">
<cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic">International Mineralogical Association: Commission on New Minerals and Mineral Names</cite>. In: <cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic"><a href="Mineralogical_Magazine" title="Mineralogical Magazine">Mineralogical Magazine</a></cite>. <span style="white-space:nowrap">Band<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>43</span>, Dezember 1980, <span style="white-space:nowrap">S.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>1053–1055</span> (englisch, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://rruff.info/uploads/MM43_1053.pdf#page=2">rruff.info</a> [PDF; <span style="white-space:nowrap">176<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>kB</span>; abgerufen am 16.&nbsp;April 2023]).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.atitle=International+Mineralogical+Association%3A+Commission+on+New+Minerals+and+Mineral+Names&amp;rft.btitle=Mineralogical+Magazine&amp;rft.date=1980-12&amp;rft.genre=book&amp;rft.pages=1053-1055&amp;rft.volume=43" style="display:none">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-Igelström-4"><span class="mw-cite-backlink">↑ <sup><a href="#cite_ref-Igelström_4-0">a</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-Igelström_4-1">b</a></sup></span> <span class="reference-text">
L. J. Igelström: <cite class="lang" lang="sv" dir="auto" style="font-style:italic">Mineralogiska meddelanden. 20. Nya mineral från Sjögrufvan</cite>. In: <cite class="lang" lang="sv" dir="auto" style="font-style:italic">Geologiska Föeningens i Stockholm. Förhandlinger</cite>. <span style="white-space:nowrap">Band<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>15</span>, 1893, <span style="white-space:nowrap">S.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>471–472</span> (schwedisch).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.atitle=Mineralogiska+meddelanden.+20.+Nya+mineral+fr%C3%A5n+Sj%C3%B6grufvan&amp;rft.au=L.+J.+Igelstr%C3%B6m&amp;rft.btitle=Geologiska+F%C3%B6eningens+i+Stockholm.+F%C3%B6rhandlinger&amp;rft.date=1893&amp;rft.genre=book&amp;rft.pages=471-472&amp;rft.volume=15" style="display:none">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-StrunzNickel-5"><span class="mw-cite-backlink">↑ <sup><a href="#cite_ref-StrunzNickel_5-0">a</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-StrunzNickel_5-1">b</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-StrunzNickel_5-2">c</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-StrunzNickel_5-3">d</a></sup></span> <span class="reference-text">
<a href="Karl_Hugo_Strunz" class="mw-redirect" title="Karl Hugo Strunz">Hugo Strunz</a>, <a href="Ernest_Henry_Nickel" title="Ernest Henry Nickel">Ernest H. Nickel</a>: <cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic">Strunz Mineralogical Tables. Chemical-structural Mineral Classification System</cite>. 9. Auflage. E. Schweizerbart’sche Verlagsbuchhandlung (Nägele u. Obermiller), Stuttgart 2001, ISBN 3-510-65188-X, <span style="white-space:nowrap">S.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>449</span> (englisch).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.au=Hugo+Strunz%2C+Ernest+H.+Nickel&amp;rft.btitle=Strunz+Mineralogical+Tables.+Chemical-structural+Mineral+Classification+System&amp;rft.date=2001&amp;rft.edition=9.&amp;rft.genre=book&amp;rft.isbn=351065188X&amp;rft.pages=449&amp;rft.place=Stuttgart&amp;rft.pub=E.+Schweizerbart%E2%80%99sche+Verlagsbuchhandlung+%28N%C3%A4gele+u.+Obermiller%29" style="display:none">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-Lapis-6"><span class="mw-cite-backlink">↑ <sup><a href="#cite_ref-Lapis_6-0">a</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-Lapis_6-1">b</a></sup></span> <span class="reference-text">
Stefan Weiß: <cite style="font-style:italic">Das große Lapis Mineralienverzeichnis. Alle Mineralien von A – Z und ihre Eigenschaften. Stand 03/2018</cite>. 7., vollkommen neu bearbeitete und ergänzte Auflage. Weise, München 2018, ISBN 978-3-921656-83-9.<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.au=Stefan+Wei%C3%9F&amp;rft.btitle=Das+gro%C3%9Fe+Lapis+Mineralienverzeichnis.+Alle+Mineralien+von+A+-+Z+und+ihre+Eigenschaften.+Stand+03%2F2018&amp;rft.date=2018&amp;rft.edition=7.%2C+vollkommen+neu+bearbeitete+und+erg%C3%A4nzte&amp;rft.genre=book&amp;rft.isbn=9783921656839&amp;rft.place=M%C3%BCnchen&amp;rft.pub=Weise" style="display:none">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-Handbookofmineralogy-7"><span class="mw-cite-backlink">↑ <sup><a href="#cite_ref-Handbookofmineralogy_7-0">a</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-Handbookofmineralogy_7-1">b</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-Handbookofmineralogy_7-2">c</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-Handbookofmineralogy_7-3">d</a></sup></span> <span class="reference-text">
<cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic">Allactite</cite>. In: John W. Anthony, Richard A. Bideaux, Kenneth W. Bladh, Monte C. Nichols (Hrsg.): <cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic">Handbook of Mineralogy, Mineralogical Society of America</cite>. 2001 (englisch, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.handbookofmineralogy.org/pdfs/allactite.pdf">handbookofmineralogy.org</a> [PDF; <span style="white-space:nowrap">52<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>kB</span>; abgerufen am 11.&nbsp;April 2023]).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.atitle=Allactite&amp;rft.btitle=Handbook+of+Mineralogy%2C+Mineralogical+Society+of+America&amp;rft.date=2001&amp;rft.genre=book" style="display:none">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-Mindat-8"><span class="mw-cite-backlink">↑ <sup><a href="#cite_ref-Mindat_8-0">a</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-Mindat_8-1">b</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-Mindat_8-2">c</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-Mindat_8-3">d</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-Mindat_8-4">e</a></sup> <sup><a href="#cite_ref-Mindat_8-5">f</a></sup></span> <span class="reference-text">
<span class="cite"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mindat.org/min-122.html"><i>Allactite.</i></a> In: <i>mindat.org.</i> Hudson Institute of Mineralogy,<span class="Abrufdatum"> abgerufen am 11.&nbsp;April 2023</span> (englisch).</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=Allactite&amp;rft.description=Allactite&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Fwww.mindat.org%2Fmin-122.html&amp;rft.publisher=Hudson+Institute+of+Mineralogy&amp;rft.language=en">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-IMA-Typmaterialkatalog-9"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-IMA-Typmaterialkatalog_9-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
<span class="cite"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://docs.wixstatic.com/ugd/839128_bc2c28a3c4574ba586d8fb58576f49ff.pdf#page=4"><i>Catalogue of Type Mineral Specimens – A.</i></a> (PDF 357 kB) Commission on Museums (<a href="International_Mineralogical_Association" title="International Mineralogical Association">IMA</a>), 9.&nbsp;Februar 2021,<span class="Abrufdatum"> abgerufen am 16.&nbsp;April 2023</span>.</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=Catalogue+of+Type+Mineral+Specimens+%E2%80%93+A&amp;rft.description=Catalogue+of+Type+Mineral+Specimens+%E2%80%93+A&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Fdocs.wixstatic.com%2Fugd%2F839128_bc2c28a3c4574ba586d8fb58576f49ff.pdf%23page%3D4&amp;rft.publisher=Commission+on+Museums+%28%5B%5BInternational+Mineralogical+Association%7CIMA%5D%5D%29&amp;rft.date=2021-02-09">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-IMA-Depositories-10"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-IMA-Depositories_10-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
<span class="cite"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://3686efdc-1742-49dc-84b7-8dba35df029e.filesusr.com/ugd/839128_e7fe2db768b9407aa1397d928d91891b.pdf#page=7"><i>Catalogue of Type Mineral Specimens – Depositories.</i></a> (PDF; 311&nbsp;kB) Commission on Museums (<a href="International_Mineralogical_Association" title="International Mineralogical Association">IMA</a>), 18.&nbsp;Dezember 2010,<span class="Abrufdatum"> abgerufen am 16.&nbsp;April 2023</span>.</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=Catalogue+of+Type+Mineral+Specimens+%E2%80%93+Depositories&amp;rft.description=Catalogue+of+Type+Mineral+Specimens+%E2%80%93+Depositories&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2F3686efdc-1742-49dc-84b7-8dba35df029e.filesusr.com%2Fugd%2F839128_e7fe2db768b9407aa1397d928d91891b.pdf%23page%3D7&amp;rft.publisher=Commission+on+Museums+%28%5B%5BInternational+Mineralogical+Association%7CIMA%5D%5D%29&amp;rft.date=2010-12-18">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-IgelströmBiografie-11"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-IgelströmBiografie_11-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
<span class="cite">Olle Franzén: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=14078"><i>Lars Johan Igelström.</i></a> Svenskt biografiskt lexikon,<span class="Abrufdatum"> abgerufen am 11.&nbsp;April 2023</span>.</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=Lars+Johan+Igelstr%C3%B6m&amp;rft.description=Lars+Johan+Igelstr%C3%B6m&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Fsok.riksarkivet.se%2Fsbl%2FPresentation.aspx%3Fid%3D14078&amp;rft.creator=Olle+Franz%C3%A9n&amp;rft.publisher=Svenskt+biografiskt+lexikon">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-Chester-130-12"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-Chester-130_12-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
Albert Huntington Chester: <cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic">A dictionary of the names of minerals inluding their history and etymology</cite>. John Wiley &amp; Sons., London 1896, <span style="white-space:nowrap">S.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>83</span> (englisch, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://archive.org/stream/cu31924004039008/page/n130/mode/1up"><span style="font-style:italic;">online verfügbar auf archive.org</span></a>&nbsp;– <a href="Internet_Archive" title="Internet Archive">Internet Archive</a> [abgerufen am 12.&nbsp;April 2023] „Chloroarsenian“).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.au=Albert+Huntington+Chester&amp;rft.btitle=A+dictionary+of+the+names+of+minerals+inluding+their+history+and+etymology&amp;rft.date=1896&amp;rft.genre=book&amp;rft.pages=83&amp;rft.place=London&amp;rft.pub=John+Wiley+%26+Sons." style="display:none">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-Chester-197-13"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-Chester-197_13-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
Albert Huntington Chester: <cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic">A dictionary of the names of minerals inluding their history and etymology</cite>. John Wiley &amp; Sons., London 1896, <span style="white-space:nowrap">S.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>150</span> (englisch, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://archive.org/stream/cu31924004039008/page/n197/mode/1up"><span style="font-style:italic;">online verfügbar auf archive.org</span></a>&nbsp;– <a href="Internet_Archive" title="Internet Archive">Internet Archive</a> [abgerufen am 12.&nbsp;April 2023] „Lamprostibian“).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.au=Albert+Huntington+Chester&amp;rft.btitle=A+dictionary+of+the+names+of+minerals+inluding+their+history+and+etymology&amp;rft.date=1896&amp;rft.genre=book&amp;rft.pages=150&amp;rft.place=London&amp;rft.pub=John+Wiley+%26+Sons." style="display:none">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-Chester-103-14"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-Chester-103_14-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
Albert Huntington Chester: <cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic">A dictionary of the names of minerals inluding their history and etymology</cite>. John Wiley &amp; Sons., London 1896, <span style="white-space:nowrap">S.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>56</span> (englisch, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://archive.org/stream/cu31924004039008/page/n103/mode/1up"><span style="font-style:italic;">online verfügbar auf archive.org</span></a>&nbsp;– <a href="Internet_Archive" title="Internet Archive">Internet Archive</a> [abgerufen am 12.&nbsp;April 2023] „Elfstorpite“).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.au=Albert+Huntington+Chester&amp;rft.btitle=A+dictionary+of+the+names+of+minerals+inluding+their+history+and+etymology&amp;rft.date=1896&amp;rft.genre=book&amp;rft.pages=56&amp;rft.place=London&amp;rft.pub=John+Wiley+%26+Sons." style="display:none">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-IMA-1971-15"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-IMA-1971_15-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
<cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic">International Mineralogical Association: Commission on New Minerals and Mineral Names</cite>. In: <cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic"><a href="Mineralogical_Magazine" title="Mineralogical Magazine">Mineralogical Magazine</a></cite>. <span style="white-space:nowrap">Band<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>38</span>, März 1971, <span style="white-space:nowrap">S.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>102–105</span> (englisch, <a rel="nofollow" class="external text" href="https://rruff.info/doclib/MinMag/Volume_38/38-293-102.pdf">rruff.info</a> [PDF; <span style="white-space:nowrap">194<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>kB</span>; abgerufen am 17.&nbsp;April 2023]).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Abook&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.atitle=International+Mineralogical+Association%3A+Commission+on+New+Minerals+and+Mineral+Names&amp;rft.btitle=Mineralogical+Magazine&amp;rft.date=1971-03&amp;rft.genre=book&amp;rft.pages=102-105&amp;rft.volume=38" style="display:none">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-MA-Melanostibian-16"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-MA-Melanostibian_16-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
<span class="cite"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mineralienatlas.de/lexikon/index.php/Melanostibian"><i>Melanostibian.</i></a> In: <i><a href="Mineralienatlas" title="Mineralienatlas">Mineralienatlas</a> Lexikon.</i> <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mineralienatlas.de/lexikon/index.php/Impressum">Geolitho Stiftung</a>,<span class="Abrufdatum"> abgerufen am 11.&nbsp;April 2023</span>.</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=Melanostibian&amp;rft.description=Melanostibian&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Fwww.mineralienatlas.de%2Flexikon%2Findex.php%2FMelanostibian&amp;rft.publisher=%5Bhttps%3A%2F%2Fwww.mineralienatlas.de%2Flexikon%2Findex.php%2FImpressum+Geolitho+Stiftung%5D">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-Fontan-et-al-17"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-Fontan-et-al_17-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
F. Fontan, D. Holtstam, P. de Parseval, F. Permingeat, B. Mason: <cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic">Elfstorpite synonymy with allactite; mineral and name discredited</cite>. In: <cite class="lang" lang="en" dir="auto" style="font-style:italic">Mineralogical Magazine</cite>. <span style="white-space:nowrap">Band<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>68</span>, <span style="white-space:nowrap">Nr.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>3</span>, 2004, <span style="white-space:nowrap">S.<span style="display:inline-block;width:.2em">&nbsp;</span>523–526</span>, <a href="Digital_Object_Identifier" title="Digital Object Identifier">doi</a>:<span class="uri-handle" style="white-space:nowrap"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://doi.org/10.1180/0026461046830203">10.1180/0026461046830203</a></span> (englisch).<span class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Ajournal&amp;rfr_id=info:sid/de.wikipedia.org:Allaktit&amp;rft.atitle=Elfstorpite+synonymy+with+allactite%3B+mineral+and+name+discredited&amp;rft.au=F.+Fontan%2C+D.+Holtstam%2C+P.+de+Parseval%2C+...&amp;rft.date=2004&amp;rft.doi=10.1180%2F0026461046830203&amp;rft.genre=journal&amp;rft.issue=3&amp;rft.jtitle=Mineralogical+Magazine&amp;rft.pages=523-526&amp;rft.volume=68" style="display:none">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-MindatElfstorpite-18"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-MindatElfstorpite_18-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
<span class="cite"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mindat.org/min-26633.html"><i>Elfstorpite.</i></a> In: <i>mindat.org.</i> Hudson Institute of Mineralogy,<span class="Abrufdatum"> abgerufen am 11.&nbsp;April 2023</span> (englisch).</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=Elfstorpite&amp;rft.description=Elfstorpite&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Fwww.mindat.org%2Fmin-26633.html&amp;rft.publisher=Hudson+Institute+of+Mineralogy&amp;rft.language=en">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-IMA-Liste-2009-19"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-IMA-Liste-2009_19-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
<span class="cite"><a href="Ernest_Henry_Nickel" title="Ernest Henry Nickel">Ernest H. Nickel</a>, Monte C. Nichols: <a rel="nofollow" class="external text" href="https://web.archive.org/web/20240729102044/http://cnmnc.units.it/IMA2009-01%20UPDATE%20160309.pdf"><i>IMA/CNMNC List of Minerals 2009.</i></a> (PDF; 1,9&nbsp;MB) In: <i>cnmnc.units.it.</i> IMA/CNMNC, Januar 2009, archiviert vom <style data-mw-deduplicate="TemplateStyles:r250917974">
/* start https://de.wikipedia.org/ */


.mw-parser-output .dewiki-iconexternal>a{background-position:center right!important;background-repeat:no-repeat!important}body.skin-minerva .mw-parser-output .dewiki-iconexternal>a{background-image:url("./_mw_/OOjs_UI_icon_external-link-ltr-progressive.svg")!important;background-size:10px!important;padding-right:13px!important}body.skin-timeless .mw-parser-output .dewiki-iconexternal>a,body.skin-monobook .mw-parser-output .dewiki-iconexternal>a{background-image:url("./_mw_/MediaWiki_external_link_icon.svg")!important;padding-right:13px!important}body.skin-vector .mw-parser-output .dewiki-iconexternal>a{background-image:url("./_mw_/Link.ernal-small-ltr-progressive.svg")!important;background-size:0.857em!important;padding-right:1em!important}


/* end https://de.wikipedia.org/ */
</style><span class="dewiki-iconexternal"><a class="external text" href="https://redirecter.toolforge.org/?url=http%3A%2F%2Fcnmnc.units.it%2FIMA2009-01%2520UPDATE%2520160309.pdf">Original</a></span> am <span style="white-space:nowrap;">29.&nbsp;Juli 2024</span><span>;</span><span class="Abrufdatum"> abgerufen am 30.&nbsp;Juli 2024</span> (englisch).</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=IMA%2FCNMNC+List+of+Minerals+2009&amp;rft.description=IMA%2FCNMNC+List+of+Minerals+2009&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Fweb.archive.org%2Fweb%2F20240729102044%2Fhttp%3A%2F%2Fcnmnc.units.it%2FIMA2009-01%2520UPDATE%2520160309.pdf&amp;rft.creator=%5B%5BErnest+Henry+Nickel%7CErnest+H.+Nickel%5D%5D%2C+Monte+C.+Nichols&amp;rft.publisher=IMA%2FCNMNC&amp;rft.date=2009-01&amp;rft.source=http://cnmnc.units.it/IMA2009-01%20UPDATE%20160309.pdf&amp;rft.language=en">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-Mindat-Anzahl-20"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-Mindat-Anzahl_20-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
<span class="cite"><a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mindat.org/min-122.html#autoanchor24"><i>Localities for Allactite.</i></a> In: <i>mindat.org.</i> Hudson Institute of Mineralogy,<span class="Abrufdatum"> abgerufen am 11.&nbsp;April 2023</span> (englisch).</span><span style="display: none;" class="Z3988" title="ctx_ver=Z39.88-2004&amp;rft_val_fmt=info%3Aofi%2Ffmt%3Akev%3Amtx%3Adc&amp;rfr_id=info%3Asid%2Fde.wikipedia.org%3AAllaktit&amp;rft.title=Localities+for+Allactite&amp;rft.description=Localities+for+Allactite&amp;rft.identifier=https%3A%2F%2Fwww.mindat.org%2Fmin-122.html%23autoanchor24&amp;rft.publisher=Hudson+Institute+of+Mineralogy&amp;rft.language=en">&nbsp;</span></span>
</li>
<li id="cite_note-Fundorte-21"><span class="mw-cite-backlink"><a href="#cite_ref-Fundorte_21-0">↑</a></span> <span class="reference-text">
Fundortliste für Allaktit beim <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mineralienatlas.de/lexikon/index.php/MineralDataShow?mineralid=59&amp;sections=12">Mineralienatlas</a> (deutsch) und bei <a rel="nofollow" class="external text" href="https://www.mindat.org/min-122.html#autoanchor25">Mindat</a> (englisch), abgerufen am 11. April 2023.</span>
</li>
</ol></div><!--htdig_noindex--><div><div class="zim-footer">
Dieser Artikel wurde von <a class="external text" title="Zuletzt bearbeitet am 2024-10-22" href="https://de.wikipedia.org/wiki/?title=Allaktit&amp;oldid=249653512">Wikipedia</a> herausgegeben. Der Text ist unter <a class="external text" href="https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/deed.de">Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0</a> verfügbar, sofern nicht anders angegeben. Für die Mediendateien können zusätzliche Bedingungen gelten.
</div>
</div><!--/htdig_noindex--></div>
</div>
</main>
</div>
</div>
</div>
<script src="./_webp_/webpHandler.js"></script>

</body></html>